Just nu är situationen ohållbar på jobbet. De flesta går nog och är lite småstressade. En del mer än andra. Det är nog ingen som mår bra av att ha en sådan arbetssituation som vi har just nu. Det märks ju på folk att de inte mår bra. Vi har en sjukskrivning på grund av stress (antagligen) och igår börja chefen gråta på morgonmötet. Ja tycker verkligen synd om henne som kom in som ny mitt i allt det här kaoset och har aldrig jobbat som apotekschef förut. Sen fick hon ju ingen vägledning eller hjälp när hon börja utan hon skulle bara börja sådär med en gång. Jag känner ju själv att det börjar påverka mig. Jag har en massa saker som ja ska hinna och högen bara växer känns det som. Man ser liksom inget slut på det. Igår kändes det som jag hade gråten i halsen en stor del av dagen. Även fast ja jobba över nästan 2 timmar så hade ja en massa kvar. Å imorse kändes det också så en sväng för ja hade en krånglig grej ja va tvungen å göra. Men sen blev det lite bättre. Å idag när ja jobba till sex så trodde ja ju att ja skulle hinna en massa då men ja hann ju inte ens hälften =p.